Sökmaskinen söker innehåll med hjälp av nyckelord. Om sökordet inte ger några resultat kolla att stavat ordet rätt. Ta bort citatstecken för att söka på varje ord skillt: "blå smurf" ger färre resultat än blå smurf utan citatstecken. Använd ordet OR för att få mera resultat: blå smurf ger färre resultat blå OR smurf.
Bruksvillkoren hittar du på sidans nedre kant.
• Vad är mediefostran?
• Mediefostran i Finland
• Användning av media – bra att komma ihåg i uppfostring och skolning
• Begrepps definitioner inom mediefostran
Mediefostran kan definieras på många sätt och det finns inte en bestämd definition. Lika mycket som den är ”ett verktyg för att lära mediekunskap i uppfostring och undervisning” (Werner, 1996), är den också ”ett fostrings- och kommunikationsvetenskapligt tvärvetenskapligt undersökningsområde och ett utbildningsområde där man lär sig att observera och undersöka medians effekter och betydelser för den enskilda individen och samhället” (Wikipedia, 2007), samt ”pedagogiska och innehållsmässiga lösningar, med vilka man utvecklar elevens sinne för media” (Biblioteken.fi, 2007).
Då man talar om mediefostran använder man ofta termer som mediekommunikation, medieläskunnighet, mediesinne, digital läsförmåga, mediekunskap, mediekritik mm. Dessa termer har formats i olika kulturer och under olika trendperioder. ”På 2000-talet har man i Finland etablerat begreppet mediepedagogik i praktiken, fastän man inte hittar det i grundskolans läroplan. Däremot hör mediekunskap till läroplanen. Att man förvirrar terminologin beror till en del på den internationella debatten och olika kulturer” (Kupiainen, Sintonen & Suoranta i verket ’Näkökulmia mediakasvatukseen’, 2007).
Mediefostran är inte oändamålsenligt sysslande med barn och unga. I bakgrunden ligger alltid ett pedagogiskt grepp och strävan att nå uppfostringsobjektet – vare sig det är ett barn, ung eller vuxen - genom att erbjuda kännedom och kunskap. Mediefostran praktiseras bland annat i daghem, bibliotek, läroanstalter, i hemmen, och till exempel i olika arbetsverkstäder.
MEDIEFOSTRANS STÄLLNING I FINLAND
Mediekunskap hör till grundskolans och gymnasiets ämneshelheter, som bör uppmärksammas i alla ämnesområden. Ämneshelheten går under namnet medier och kommunikation (i gymnasier kommunikation och mediekunskap). Ämneshelhetens ändamål är bland annat att utveckla uttryckningsförmågan och samverkan, befrämja medians ställning och betydelsen att förstå media samt att utveckla förmågan att använda media.
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 (Utbildningsstyrelsen, 2004)
Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 (Utbildningsstyrelsen, 2003)
Flera skolor har undervisningsplaner för att uppmärksamma mediepedagogik i skolans vardagsliv:
Gymnasiet Svenska normallyceum läroplan 2005, Informations- och mediekunskap s.25
Vasa Övningsskola läroplan 2005 (årskurs 1-9), Kommunikation och mediekunskap s.30-31
Dokument om att främja mediefostran på ett nationellt plan:
Mediefostran 2005. Nationella behov av utveckling (Undervisningsministeriet, 2005)
Ett förslag till åtgärdsprogram i syfte att utveckla mediekunskaper och mediekunnande som en del av medborgar- och informationssamhället samt dess främjande (Undervisningsministeriet, 2007)
Mera tips:
Radio Verso vill stöda fostrare i mediefostran genom att erbjuda undersökningar om mediefostran, pedagogiska lösningar på nätet, olika möjligheter som den nya median har att erbjuda samt genom att ge praktiska tips om mediefostran som man kan använda i skolan och hemmet.
ANVÄNDNING AV MEDIA – BRA ATT KOMMA IHÅG I UPPFOSTRING OCH SKOLNING
För mediefostran behöver man ofta media relaterat material, som tidningar, filmer och reklamer. Arbetsmodeller och idéer hittar du till exempel på materialsökningen. Då du använder dig av materialet nedan är det bra att komma ihåg följande:
• Dags- och periodtidningar kan man använda gratis. Artiklar som passar för undervisning kan man bland annat hitta på Hufvudstadsbladets nätsidor (www.hbl.fi).
• Till undervisningssyfte får man genom ett kontrakt från kopiosto banda tv-program från YLE TV1-, YLE Tema- och FST5 kanalerna. På radion får man banda program som Rundradion sänder. YLE Tema och svenskspråkiga kanalen FST5 har i maj 2008 tillsatts i bandningskontraktet. YLE TV1 får man också banda till undervisningssyfte. Däremot får man inte längre banda propgram från YLE TV2an eller MTV3an. Från de kanaler som kontraktet tillåter får lärare banda till undervisningssyfte, förutom undervisningsprogram, också kanalens andra filmer och program. Observera att utländsk fiktion och reklamer inte hör till denna kategori. Utländsk fiktion, inhemska –och utländska biograf eller för videodistribution ämnade filmer, Nelonens sändningar, regionala TV sändningar samt utländska televisionssändningar får man inte banda utan enskilt lov. Bekanta er med Kopiostos hemsida om upphovsrätt samt med sidan Upphovsrätt- rätt och slätt som är producerad av Kopiosto. Kom ihåg att man inte får banda reklamer på television och använda dem som undervisningsmaterial.
• Man måste ha lov för att kunna visa filmer och andra av -installationer i läroverk och daghem. För att visa audiovisuellt material kan man skaffa ett användnings lov, köpa produkten från t.ex. en lagringsservis eller ordna en skild filmvisning:
o Läroanstalten kan via Tuotos rf skaffa ett användnings lov för att använda finska filmer, dokumentärer och dramaserier i undervisning. Med lovet kan man skaffa filmer från vilken som helst laglig källa. Att använda filmer som citat i undervisnings tillfällen är i regel förbjudet (det är lagligt endast då du visar ett några sekunders klipp av filmen). Mera information får du på Tuotos rf:s nätsida.
o Material som man skaffar från Rundradions lagringsshop får man använda i undervisningssyfte samt visa på läroanstaltens själv arrangerade kostnadsfria föreställning.
o Från Filmkontakten (Elokuvakontakti) kan man beställa filmer, videofilmer och DVD:n, som man får titta på i daghem, förskolor samt på morgon- och eftermiddagsverksamheter och klubbar. Filmkontakten ordnar också produktions besök.
o Via Skolbio rf kan man ordna en visning på en biograf på sin egen boningsort för en större grupp.
Upphovsrätten är viktig då man använder och producerar media. Information får du bland annat från Kopiostos sidor samt från ’Mediakasvatuskeskus Metkas’ nätsida i artikeln 'Tekijänoikeudet kunniaan'.
För fotografering i skolor och daghem ingår det några begränsningar, som man bör iaktta också då man videofilmar. Mera information hittar du på 'Kuluttajaoikeuden linjauksesta (PDF)'.
Ladda ner lärarnas guide om medie- och filmfostran (PDF tästä).Guiden innehåller i ett kompakt paket information om åldergränser, upphovsrätt, att visa filmer i skolor och mediefostran. Guiden har producerats av Skolbio, Sällskapet för Mediefostran, Tuotos, Filmkontakten och Statens filmgranskningsbyrå.
Mera tips:
Färdiga lektionsplaneringar för mediefostran, material och verktyg hittar ni på sidor som är riktade till lärare.
Opettaja -TV (producent: YLE)
Mediakompassi (producent: YLE)
Piste är Helsingin Sanomats, Ilta-Sanomats och Taloussanomats gemensamma övningsteam där skolbarn och studeranden från och med sjunde klassen kan bekanta sig med de olika faserna då man skriver tidningsreportage. Använd också till nytta områdets mediecentrum och medieföretag i barn och ungdomars uppfostran. Fråga om ni kan komma på besök till olika tidningshus och av radiostationer kan ni fråga om de har någon reporter som kunde besöka er skola.
BEGREPPS DEFINITIONER INOM MEDIEFOSTRAN
media
Med media avser man generellt vilken som helst masskommunikation och/eller medieframförande. Media är inte endast de bekanta dagstidningarna eller television. I mediefostran bör man även uppmärksamma datorspel, reklam (även på Internet), diskussionskolumner och bildgallerier samt mobiltelefonens olika funktioner.
mediekunskap
Mediekunskap hör till människans bas förmågor, som har att göra med användning av media. Dit hör kunskapen att använda behövliga apparater och förmågan att filtrera och värdera mottagen information. Man talar även om mediekritik, där man betonar den kapacitet med vilken människan kan uppskatta och överväga medieinnehåll kritiskt och tolka olika föreställningar.
mediefostran
se upp
media språkkunskap
Media språkkunskap är ett begrepp som utvidgar på begreppet mediekompetens, med vilken man avser ett vidare kunskapsområde. En person med media språkkunskap kan förutom att tolka och analysera, också själv producera media och ”yttra” sig med hjälp av media.
mediekänsla
Mediekänsla är ett begrepp som hör ihop med mediekompetens. Mediekänsla är en medvetenhet som innehåller förmågan att tänka självständigt och att man förstår sig på mediekultur.
medieundervisning
Medieundervisning kan delas in i två huvudgrupper: mediekunskap och undervisning med hjälp av media. Med den första avser man de olika verktygen och framförallt dess innehåll som används i mediekunskap, så som t.ex. dagstidningar och dagstidningens historia. Om man granskar saken ur den andra synvinkeln, undervisning med hjälp av media, har median inget innehåll. Den är ett verktyg som man använder huvudsakligen till att undervisa.
Informations- och kommunikationsteknik
Informations- och kommunikationsteknik hör till varje mediefostrares vardag. Med det avser man den teknik och de medel med vilka man kommunicerar och förmedlar information, som t.ex. datorer och kameror.
Nätlära
Att studera på nätet är en möjlighet som uppstår via läran om informations- och kommunikationsteknik. Det att man studerar via nätet är inte nödvändigtvis mediefostran, men många saker som hör ihop med nätlära, som diskussioner, den undervisning och vägledning man får på nätet och informationssökning är en del av mediefostran.
Kommunikationspedagogik
Kommunikationspedagogik är en synonym till mediepedagogik.
Hej Besökare!
Genom att registrera dig som användare på medie-kunskap.fi kan du producera innehåll och ta del i diskus-sioner. Via din egen profil kan du dela med dig material och spara viktigt innehåll som bokmärken.
